Åh, PS två, var är du nu... då?

Det hände något fantastiskt i dag. Helt omotiverat fick jag en födelsedagspresent av Kim, en kompis sedan många år. Jag hade inte gett något åt honom till hans födelsedag, men ändå fick jag ett sprillans nytt inplastat Soul Calibur 3. Man tackar ödmjukast. Det är bara ett problem. PS2:an är hemma i Oravais, och jag är här i Vasa, vilket orsakar lite problem.

Därför är planen att jag ska åka hem idag, då vi inte har någon skola imorgon. Dels för att spela Soul Calibur, men även för att ta med den tillbaks till stan för Toms förlovningsfest på lördag. Att spela Soul Calibur 3 på fyllan måste bara vara en höjdare, right? Minns tillbaka till samme Toms födelsedagfest, där jag till sist inte längre såg någon skillnad på Bowser och Link i Smash Bros. Då har det verkligen gått för långt.

Så om bara morsan skulle ha vett att ringa tillbaka, så ska jag pallra mig hemåt. Vi hade nämligen kommit överens om att hon skulle komma och köra hem lite grejor från studentlyan. Jag minns bara inte om det var idag eller imorgon. :P

Nåja, det går ingen nöd på mig här. Förhoppningsvis kan jag motivera Anttu och Jonathan att plocka upp Trackmania igen. Gårdagens session var synnerligen underhållande, och svettig. Det var riktigt hårt motstånd, och jag lyckades bara med en enda seger under kvällen. Jag som brukar vara överlägsen vanligt folk. :(

Om allt annat fallerar har jag fortfarande Den Längsta Resan, the Longest Journey fast på svenska, med Regina Lund i hvuudrollen. Hon äger, även om resten av röstskådisarna tenderar att överdriva sina framträdanden.